Våren 2011         

Underhåll och underhållning

Våren har inneburit bråda tider med mycket underhållsarbete på båten. Underhållningen har bestått av umgänge med vänner och livslångt lärande för oss själva, dvs. vi slutar aldrig med att utveckla oss själva och lära nytt.

Här nedan varvar jag det ena med det andra, så väl bekomne:

Sömnad

Innan vi gav oss iväg var vi på en föreläsning som Medelhavsseglarna hade anordnat.  Ett seglande par berättade om sina äventyr på Medelhavet.  Efteråt frågade jag frun: ”Vad skulle du inte vara utan när du är ute?”  Efter en stunds funderande kom svaret: ”En symaskin!”  Just vad jag trodde, tänkte jag. Fast ändå kom den inte med. Vi köpte den här på Malta med pengar vi sparat in på att handtvätta, istället för att lämna in på tvättinrättningen.

Jag satt och funderade på hur en maskin egentligen fungerar och hur gammal den skulle kunna vara. Efter en sökning på nätet fick jag reda på följande (sammanfattning):

Vi människor har hållit på med sömnad i över 20 000 år. De första nålarna var gjorda av ben och horn och tråden av senor. Nålar gjorda av järn kom på 1300-talet och nålar med ett ”öga” kom på 1400-talet. 

Genom patentansökningar har man sedan kunnat följa utvecklingen. Från 1755 och framåt har flera sökt patent för nålar och olika sorters maskiner som inte fungerade nämnvärt bra.

 Den första funktionella maskinen uppfanns av Barthelemy Thimonnier – en fransman – år 1830. Den åstadkom en söm liknande kedjestygn som används i broderi. Uppfinnaren blev nästan dödad av förargade skräddare som satte hans fabrik i brand eftersom de fruktade massarbetslöshet.

Isaac Singer producerade den första kommersiellt användbara maskinen på 1850-talet. På dessa gick nålen upp-och-ner och drevs med en fot-trampa istället för att vevas för hand.

Sedan dess har maskinen utvecklats till dagens teknik med t.o.m. dataprogram.  Vår maskin är inte så avancerad – men den klarar av allt grundläggande. Tack och lov.

Sömnadsprojekt

Spinnaker-påse

Här ser vi Mike framför maskinen där han syr en påse utav segelväv. Påsen hängs upp på mantåget. Tanken är att det skall bli lättare att hissa upp seglet likaväl som att ta ner det. (Om det stämmer rapporteras senare!)

Påsen är upphängd. En bastant sak med träbotten och öljetter för dränering.

Vi provar och det verkar fungera. Åtminstone när vi ligger i hamn!

Nya fönster till spray-hooden

Här syr jag nya plastfönster till spray-hooden. Under en vinterstorm med stora hagel trasades den gamla, spröda plasten sönder.   Visst var det ett knepigt jobb – men det gick.

Tricket är att ta bort den yttersta dubbelsömmen och klippa ner kanten till den första sömmen. Nåla sedan fast den nya plasten (eller tejpa med dubbelsidig tejp) och sy. Sedan tas den gamla plasten bort och den nya inre sömmen kan sys. Fönstret behåller sin form.

Myggnät

Mike syr myggnät till ruffnedgången. Gott att slippa stänga till när det blir varmt.

Själv sydde jag ett nät till förpiksluckan.  Borde bli ett gott drag genom båten – utan mygg!

”Båt-täcke”

Eftersom vi skall lägga upp båten på land för en längre tidsperiod vill vi täcka över den med något så att den skyddas. Vi valde ett material som används mycket på bygg-arbetsplatser. En väv i plast som vävts samman mycket tätt, men ändå ”andas”. Här sitter jag och syr kantband.

Det har varit ett omfattande arbete med mycket precisions mätningar, så att alla stag får plats, etc. Men visst känns det gott när det blir färdigt!

Flagga till flaggbojen

En ny flagga till flaggbojen blev också till.  Vi använde samma fallskärmssilk som till vindfångaren. Den syns i alla fall!

Rent allmänt har det blivit reparationer lite här och var, som t.ex. ny dragkedja till jackan, m.m.

Vi kan inte säga annat än att symaskinen är en mycket god investering! Pengar har vi sparat samtidigt som vi tillverkat saker vi aldrig gjort tidigare. Känns tillfredsställande.

Våren är här!

Javisst är våren här!  Det har den varit ett bra tag nu, med sina blommande apelsinträd där apelsiner fortfarande hänger kvar. Blommorna har en söt och ”tung” doft. Hela dalen är fylld med apelsinträd och det blir mycket frukt till hösten.

På marknaden har jordgubbarna varit uppradade sedan en tid.  Fast nu smakar de bättre än för några veckor sedan.  Ett kilo kostar 2TL, dvs. c:a 10 kr. Det blir att vi äter några stycken…

Sköldpaddorna har vaknat och tar sig fram i sakta mak.  Ibland får man lyfta upp dom på trottoaren eftersom de förirrat sig ut på vägen.

Promenad

En vacker dag tog vi oss en promenad i trakterna kring Finike.          Lite bilder:

Mer underhåll

Vinscharna har fått sig en rejäl omgång i år.  Förutom den ordinarie servicen har Mike skrapat bort den gamla flagnande kromen. Nu lyser den guldfärgade bronsen fint! Visst, det blir till att putsa en del – men vad gör det? Mike har också lackat om träet under vinscharna.

Nya namnskyltar har det också blivit, eftersom de gamla spruckit i det starka solskenet.

Studiecirkel

”Att hitta sig själv och hitta i livet är det enda som kan kallas bildning och är av något verkligt värde.” /Ivar Lo-Johansson/

Jag har alltid undrat om jag kan måla. Förutom att bottenmåla, dvs.! I seglarnas klubbstuga ”Porthole” har det bedrivits allsköns aktiviteter. Målning har varit en där seglarna själva samlats för att måla i grupp. Det mesta har varit akvarellmålning, men också pastellmålning och teckning har förekommit.

Så med inställningen att om man inte försöker, så får man aldrig ett svar, gick jag dit med min lilla vattenfärgslåda.

En brokig skara människor var samlade och kunskapsnivån varierade stort. Några producerade tavlor ”på löpande band”, andra tog lång tid på sig. Själv var jag den enda nybörjaren. Jag blev väl omhändertagen av både ledaren och deltagarna.

”Studiecirkelns grundprincip har nämligen aldrig ifrågasatts: att det är medlemmarna själva som bestämmer vad som skall studeras, hur det skall studeras, och vilka lärare som skall användas – om man över huvudtaget skall ha någon” /Oscar Olsson/

Här är några samlade kring Ewald Kool, vår ledare, som förklarar varför skuggor finns där de finns. Framförallt hur de är formade.

Här får Gerd Wennergren från båten ”GIM”  hjälp och råd.

Ewald är en ledare som hjälper en att förstå principerna i konstruktionen av ett motiv, t.ex. var har du din gränspunkt? Sammansättningen av färger är också en konst att lära sig. Samtidigt låter han oss utvecklas i våra olika stilar. Ett mycket bra ledarskap. Vi har också lärt av varandra.

”Målet i studiecirklarnas arbete är i allmänhet således inte kunskapsanhopningen utan den anda, den atmosfär som leder till oavbrutet sökande och frågande.” /Oscar Olsson/

Förutom att vi har lärt oss otroligt mycket under tiden tillsammans har vi haft fantastiskt roligt med en god atmosfär och många skratt.  Frågorna har haglat…

Några av deltagarna i gruppen:

Ian Paterson

Trish Landamore

Så hur har det då gått för mig? Nog känns det som om jag lärt mig mycket och har utvecklats.  Framförallt har jag upptäckt att jag tycker om att måla och kommer också att fortsätta med det.

Här är mitt allra första ”verk”…

 …och här är ett av de senare.

”Allt bildningsarbete är djupast sett ett självbildningsarbete, och ett arbete, som människan aldrig blir ”färdig med”. /Oscar Olsson/

Våffeldagen

Den 25 mars var det våffeldagen och Milla och Hans Olsson på ”Blue Marlin” bjöd alla svenskar på våfflor.  Här ser vi Milla i full fart med gräddningen.

Det ser riktigt smarrigt ut! Vi hade ett norskt par med i gruppen som hade tipsat om att lägga i en nypa kardemumma i smeten – och visst blev det gott.

Mike åt med god aptit…

Här sitter gänget mätta och belåtna.

På tal om mat…

Vi har testat många olika recept på mat och ingredienser. Här kommer ett recept på inlagda rödbetor som vi tycker är jättegod. Och färdiga att äta blir de inom några dagar!

RÖDBETOR

Färdigt på: 2 dagar 15 min

Metod:

 Ingredienser

 1.  Tvätta och borsta rödbetorna och  koka dem sedan mjuka.

   0,5 kg         rödbetor

        Det tar mellan 20 och 50 minuter.

 1 dl             ättika

 2 dl             socker

   3 dl             vatten

10 st            kryddnejlikor

        eller skärs i klyftor. Se till att lagen täcker rödbetorna.

  1 st            liten bit pepparrot

   3.  Låt stå svalt i minst 2 dygn.

  Tips

  Rödbetorna håller sig mellan 6 och 12 månader.

Vi hade svårt att få tag på ättika, så vi använde äppelcidervinäger och avstod från pepparroten.  Jättegott!

Underhållning

St. Patrick’s Day

Den 17 mars var det St. Patrick’s Day.  St. Patrick är Irlands skyddshelgon. Det fanns inte en irländare bland oss, men vi firade ändå!  ”Porthole” var helt packat med folk och vi sjöng för full hals. En tår trillade nedför mer än en kind när det sjöngs och spelades ”Danny Boy…”

Gitarrgruppen förstärkt av Belinda Chesman på klarinett underhöll oss.  Svensken Håkan Wennergren syns längst till höger…

Vi tackar Clive Green, som var ansvarig för gitarrgruppen,  för en mycket trevlig kväll.

The Porthole Pub

Mike tog på sig ansvaret att vara ”Landlord” eller pubvärd på lördagkvällar.  Kvällarna blev uppskattade och folk kom trots hällande regn ibland.

Vi kastade pil – eller spelade darts – varje gång.  Det här blev riktigt populärt och eftersom det fanns många svenska båtar som övervintrade, så blev lagindelningen ofta ”Sverige mot Resten av världen”. Och Sverige vann regelbundet! Här ser vi Vic och Marge Saunders från ”Ice Maiden” som håller koll på ställningen.

I februari anordnade vi en riktig darts-turnering med priser och diplom. Här är vinnarna från finalkvällen:

Mixed Doubles: Håkan och Gerd Wennergren från båten ”GIM”

10 par deltog.

Herrarnas Individuella:  Mike Mousell från båten "Windy"

12 deltagare

Damernas Individuella: Barbro Berglund från båten ”Sandra"

6 deltagare.

Övervägande svenska vinnare!  Mike räknas ju som halv-svensk…

Mike tackar alla som varit med och gjort kvällarna till den succé som det blev.  Ett särskilt tack till Ian & Mo på ”Arcadian Quest” och Vic & Marge på ”Ice Maiden” som turades om att stå bakom baren.

Skål på er och ”always look on the bright side!”

Line Dancing

Det här är en dansform som ofta dansas till Country & Western musik. Som rubriken antyder dansar man i linjer. Dansformen sprider sig snabbt och fördelarna för denna form är många:

*   Man behöver ingen partner

*   Man förebygger benskörhet

*   Muskelmassan stärks

*   Man känner sig gladare

*   Atmosfär av gemenskap

*   Konditionen tränas

Första gången jag själv kom i kontakt med Line Dance var år 2000.

 Jag startade en grupp här i Finike och vi träffades på onsdagar och dansade intensivt i två timmar varje gång. Svettigt värre! 

 För mig själv har det varit ett komplement till min dagliga träning för att stärka min rygg. Om man har problem av olika slag är den här motionsformen bra, eftersom man själv avgör vad som passar och inte.  Man är inte bunden av en partner. Rekommenderas verkligen!

Jag vill passa på att tacka den härliga gruppen som troget dansat den här vintern, dvs.  Håkan, Gerd, Sune, Ulla, Barbro, Jos och Marge Visst har vi haft roligt!

Adjö till Finike!

Det har varit en förmån att få tillbringa tid här i Finike, en precis lagom stor stad. Apelsinodlingarnas centrum med sin ”Big Orange” i rondellen. Befolkningen har alltid varit hjälpsam och ärligare människor har jag inte hittat någon annanstans. Vi har varit i andra länder och platser där man haft känslan av att ha blivit lurad… men inte här. Marknaden är vida känd och folk vallfärdar hit för att handla frukt, grönsaker och allt som hör en marknad till.

I marinan har vi lärt känna människor från världens alla hörn och vänskapsband har bundits. Världen har krympt och vem vet när och var vi träffas igen?

Nu ser vi fram emot en seglingssäsong innan vi packar in Windy för en längre vila i juli månad – fast innan dess blir det fler äventyr!